Bakgrund: Pecking order-teorin är en av de viktigaste teorierna som används inom kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, är väldigt olika beroende på olika faktorer. En av dessa faktorer är företagets storlek. Tidigare forskning tyder på att pecking order förmågan varierar mellan företag av olika storlek. Vissa studier har kommit fram till att pecking order beteendet är mer giltigt hos små företag.

Ur svårigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den är förknippad med olika risker för olika ägartyper, är syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bäst kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag på Stockholmsbörsen. Med hjälp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vårt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeägda företag och teoriernas grundläggande synsätt på förändring i skuldsättning, har studien utgått från hypotesen att familjeägda företag i högre utsträckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel än extern belåning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgår från både finansiell- och ägardata gällande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspått mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeägda företag.

Problembakgrund/frågeställning/syfte: Ju mindre ett företag är, i desto mindre utsträckning utsätts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets värde finns. Vidare är små företag i högre grad utsatta för finansiella påfrestningar, då de generellt sett är mindre konkurrenskraftiga än större och mer väletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas på informationsasymmetri, dock tar teorin inte hänsyn till att informationsasymmetrin är högre ju mindre företaget är. Pecking-order teorin menar alltså att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. Då en hög informationsasymmetri leder till större svårigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek.

Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiskainvesteringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört enfallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat påStockholmsbörsens lista för medelstora bolag.Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering avstrategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- ochsamfinansiering, Pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att geförslag på vidare forskning.Enligt Pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansieringav strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I HomeProperties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-offmodellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen.

This master thesis concerns whether Swedish non-financial listed firms act in accordance with the optimal capital structure theory and/or pecking order theory. The examined period is 1998-2004 and we discover that Swedish companies neither follow optimal capital structure theory nor pecking order theory. From our results we conclude that there exists no single point of the capital structure which is optimal. Rather it seems as if the optimal point lies in-between an interval from 0 to the industry average, where firms tend to be indifferent to their debt-ratios. Our results show that Swedish companies prefer internal financing followed by equity and as last choice debt issuance..

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett är finansierad i enlighet med Pecking order teorin. I vår studie uppmärksammar vi även tecken på en riskkapitalbrist inom CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del på informationsasymmetri, men även den i allmänhet höga affärsrisken och den långa investeringshorisonten. Vi framhåller genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap inom CleanTech-branschen. Vår analys visar även att kapitalbehovet inom CleanTech-branschen är mycket stort och att Sverige har goda tillväxtmöjligheter inom CleanTech, men för att realisera dessa krävs en väl fungerande hemmamarknad..

I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur väl teorin kan förklara skuldsättningsgraden i små börsnoterade bolag. De teorier som testas är avvägningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjär regressionsanalys och de undersökta bolagen är samtliga bolag med färre än 200 anställda på tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för åtta av de tio undersökta hypoteserna och är i flera avseenden tydligare än i tidigare studier som testar onoterade små bolag eller ett bredare urval av bolag..

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett ärfinansierad i enlighet med Pecking order teorin. I vår studieuppmärksammar vi även tecken på en riskkapitalbrist inomCleanTech-branschen. Bristen beror till stor del påinformationsasymmetri, men även den i allmänhet högaaffärsrisken och den långa investeringshorisonten. Vi framhållergenom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gapinom CleanTech-branschen. Vår analys visar även attkapitalbehovet inom CleanTech-branschen är mycket stort ochatt Sverige har goda tillväxtmöjligheter inom CleanTech, menför att realisera dessa krävs en väl fungerande hemmamarknad..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen när de är i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgått ifrån är två teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att täcka det finansiella behovet och även se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssätt denna studie använder sig av är två stycken intervjuer med öppna frågor. Empirin består av redovisning av intervjuer med två respondenter.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

Title:Pecking-order i små tillverkande företag Level of thesis:Master´s dissertation in banking and auditing Authors:Mathias Klasén and Maria Waderoth Advisor:Joakim Winborg Background:The area of business financing has been well studied during the 1900´s. Many studies and theories are made with big corporations in mind, and the importance of small businesses wasn?t enlightened until the end of the 1900´s. Business financing has created a number of theories, among them Myers pecking-order theory. This theory implies that business managers prefer internal equity in front of debt and external equity.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen när de är i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgått ifrån är två teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att täcka det finansiella behovet och även se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssätt denna studie använder sig av är två stycken intervjuer med öppna frågor. Empirin består av redovisning av intervjuer med två respondenter. Studien visar att crowdfunding har en ekonomisk betydelse för företag i uppstartsfasen. Detta genom att vara ett komplement till de traditionella finansieringsformerna. .

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.